Jobbigt att skiljas från min älskling!

Jag har ju som bekant haft Simba i helgen, vilket jag brukar försöka ha så fort jag får chansen!
Det är ju sjukt hur mkt man kan älska dessa fyrbenta varelser, och hur trogna de kan bli till oss människor.
Det är som om Simba och jag har fått ett mkt speciellt band mellan oss, vi förstår varandra, det märks verkligen att han förstår mig när jag pratar med honom osv.
Han är väldigt "mammig" om man kan säga så!?
Han vill alltid vara där jag är och liksom ha koll på mig så jag inte försvinner!

Jag får alltid höra att han går och letar efter mig när han varit hos mig en helg, och han blir jätte ledsen när jag lämnar honom, och jag önskar verkligen att jag skulle kunna ha honom hemma mera även i veckorna, men det är ju så bökigt med jobbet osv.

Idag tex när jag ska skulle till studion kör jag först till Jakan för att lämna av honom, och när vi stannar utanför deras tomt där Kalle (farfar) står och möter oss, går Simba plötsligt tvårt till andra änden av baksätet, dvs så långt ifrån dörren som Kalle öppnar åt honom, som möjligt, och när han skulle försöka dra ut honom strätar Simba emot så pass mkt att han lirkar sig ur sitt sele.
Han ville verkligen INTE gå ur bilen! :-(

Jag fick kliva ur för att locka ut honom och gå upp med honom till huset, då gick det bra.
Men jag vågar inte tänka på hur det blev då jag smitit ur huset och tillbaka till bilen utan att han hann märka det.

Jag fattar inte att det ska behöva vara så fruktansvärt jobbigt att skiljas åt!


Min älskade Simba!


Kommentarer
Postat av: Frk Svensson

Guud vad jobbigt. Man blir verkligen fäst vid sitt djur, de älskar en no matter what!

2010-05-24 @ 09:43:25
URL: http://frksvensson.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0